I tisdag var jag med om något så fint. Det kanske inte låter speciellt för er, men det betydde jättemycket för mig!
När man kommer till Moonis går man först längst med hästarnas hage en liten bit innan man svänger in på gårdsplanen där en utav grindarna finns. Då i tisdags när jag gick från bussen kom Moonis och mötte mig vid staketet och följde sedan med längst med staketet ända till grinden. Då smälte mitt hjärta ska jag säga er ♥
Den känslan är värt såå mycket mer än ett bra ridpass eller en gulblå rosett, lätt. Är det inte lite otroligt ändå att något så litet kan betyda så mycket?